Eternal Ace

Hittade ett gäng bilder från när jag spelade på Marley Memorial 2005. Skojsigt.
Tänkte att jag nu skulle dela med mig av några av dem. (klicka för större)



Vs. Babylon och glad 
åskådare.

Jag, för 4 år sen.                      
          
A.k.a "Svågerbandet".

Med min Älskling i mina
händer.

Vs. Babylon i all sin      

Spellistan för dagen.        

Vs. Babylon gör Fjortisarna glada.

Titel: Freedom Fighters
Utvecklare: Io Interactive
Gavs ut: 2003
Konsol: PS2, GC, Xbox, PC


Start på en ny bloggserie jag förmodligen aldrig kommer fullfölja. Den handlar (rätt uppenbart) om spel jag tycker är underskattade.



Sovjetunionen lyckades att innan USA utveckla atombomben och testköra den på ett tills då Hitler-styrt Berlin, Och därmed avsluta Andra Världskrigt och lyckas få ett övertag som USA och dess allierade inte skulle värja sig mot.  
Sovjet använder sin makt och sitt övertag för att lyckas dra igen Järnridån över hela Europa och större delan av mellanöstern. Genom politiska spel och rena hot om utplåning lyckas de övertala länder som Kuba att låta dem bygga avfyrningsstationer för kärnvapenmissiler i deras land.

Freedom Fighters utspelar sig i New York under en alternativ version av 90-talet.
Du spelar som Chris Stone, en rörmokare, patriot och behändigt nog verkar han ha full förståelse över hur allehanda vapen fungerar.
Chris och hans bror är ute och ska mecka rör i en lägenhet på Manhattan när den sovjetiska armén dundrar in och skjuter på måfå omkring sig alá Rambo. Chris lyckas fly undan, men den något överviktig brodern blir fångad och inlåst på ett postkontor.
Så nu är det upp till dig, beväpnad med rörtång och granatkastare, att först rädda din bror och sedan få hjältekomplex och försöka dig på att rädda ditt kära hemland.

Spelet beskrivs som ett  "thirdperson shooter". Du spelar alltså ur en såkallad tredjepersons vy.
 Vilket kan vara att fördera då det ibland innefattar en del hoppande och duckande. något som tar stryk av en sådan här vy är dock siktet. Det är mer en två gånger man lossar av en rejäl salva för att likvidera en ensam liten ryss.

Du behöver dock aldrig känna dig ensam när du ska ut på ryssjakt. runt om i staden står det andra Freedom Fighters och trycker, och om de tycker att du är tillräckligt cool och tuff så hakar de på och lyder din minsta vink. För att du ska bli tillräckligt cool och tuff måste du fylla upp din "Karismamätare". Den fungerar lite som när man gick i högstaidet, fast istället för att blir coolare när man röker eller dricker så blir man det genom att utföra gärningar så som att spränga en bensinmack, hissa flaggor eller skjuta en rysk general mellan ögonen.

Freedom Fighters är utvecklat av den danska stuidon Io Interactive som även gav oss Hitman-spelen.
Vilket tydligt märks i menysystemen, där man exempelvis skiftar vapen med styrkorset.Och är precis som i ovenstående spel, en väldigt smart lösning.



Något man kan störa sig på är dock storyn. Inte det att den är dålig, för det är den verkligen inte. Den är bara väldigt,väldigt outvecklad. Man blir nästan lite tårögd när man märker hur mycket mer de kunde ha gjort med storyn bara om de haft lite mer ork/budget. Personutveckling av huvudrollerna är näst intill obefintlig. Sorgligt.

Sak nummero tre jag stör mig på är sista banan i spelet. Nivån som avslutar själva spelet och ger oss lite klarhet i storyn. Det är inte det att den inte är bra, för det är den, Utan för att den inte är "obligatorisk" för att klara spelet.
EA (utgivarna) tyckte tydligen att det var en smart idé att lägga till den som "extrabana" för de personer som klarar spelet på de två senare svårigetsgraderna. Väldigt smart. Inte.

Men i vilket fall tycker jag nu att du och din familj, dina vänner och din chef ska springa ut och köpa 5 ex var av spelet. För jag vill nämligen se en uppföljare, och det kommer inte hända om inte försäljningen går upp. Så lyd nu.

Homosexualitet är synd (dålig ordvits?) är tydligen en bok som "tar upp en ödesfråga för Sveriges framtid".

Jag vet inte om man ska skratta eller gröpa ur sina ögon med en sked när man tittar på reklamfilmen.